Jag älskar naturupplevelser! Jag blir genuint fascinerad av den mångfald av organismer som finns på den här planeten och som har formats genom en spännande evolutionär process av anpassningar, slumpmässiga genetiska mutationer och plötsliga kraftiga miljöförändringar. Samtidigt är det inte främst förlusten av biologisk mångfald som oroar mig med dagens snabba miljöförändringar. Det som främst oroar är att vi håller på att underminera den bas som utgör grunden för vår samhällsekonomi – själva basen för att kunna leva ett gott liv på den här planeten.
Om detta skriver Niklas Ekdal i en välformulerad krönika i DN den 19 november. Han citerar en (tyvärr enormt förenklad och delvis felaktig) artikel från New Scientists om vad som skulle hända om människan försvann. Poängen han gör i krönikan är att livet i sig på planeten inte är hotat:
Det finns bättre skäl än dåligt samvete till att tackla klimatförändringar och biologisk utarmning. Vi bör göra det för människornas skull, inte för naturens. Den distinktionen är ofta frånvarande i larmdebatten men avgörande om prioriteringarna ska bli rätt.
Även om den här distinktionen inte har varit så närvarande i larmdebatten, så har det varit något som forskare inom ekologi brottats med under en väldigt lång tid, och som blev allt tydligare när ekologer började ställa frågor kring ekosystemens funtioner, snarare än att främst beskriva hur de ser ut. Förra året blev en stor kartläggning (Millennium Ecosystem Assessment) klar om betydelsen av ekosystem för mänsklig välfärd, och hur kapaciteten i ekosystem att generera varor och tjänster till vårt samhälle förändrats över tid. För att kunna kartlägga detta måste forskare gå långt utanför sina egna discipliner. Ekologer och ekonomer möttes i försök att mäta förändringar. Statsvetare var inblandade för att förstå rollen av olika förvaltnigssystem, liksom antropologer och arkeologer. Något av det mest spännande med den här kartläggningen var just att den involverade ca 1400 forskare från en mängd discipliner och som skapade samarbeten som tidigare inte varit möjliga och som ger hopp om ökad kommunikation och förståelse i framtiden.
